Just nu kont­rol­le­rar jag över­sätt­nin­gen av Efe­sierbre­vet till ett ban­tuspråk som talas av ca 120 000 per­so­ner i västra Kenya. Arbe­tet har bör­jat bra, även om det är utma­nan­de. Till utma­nin­gar­na hör att pro­jek­tet är det yngs­ta pro­jekt jag har job­bat med och där­med är över­sät­tar­na ännu gans­ka ova­na. Jag gör kont­rol­ler­na genom att läsa engels­ka över­sätt­nin­gar av tex­ten.

Över­sätt­nin­gen ver­kar vara rela­tivt orda­grann, vil­ket mån­ga kans­ke ser som en posi­tiv sak.

Men för mig innebär det fler frå­gor att stäl­la. Jag ska ge ett exem­pel från sam­bu­rusprå­ket, som vi job­bat med tidi­ga­re.

Efe­sierbre­vet 1 behand­lar Guds nåd ”i Kris­tus” mot oss män­nis­kor. Bety­del­sen av fra­sen ”i Kris­tus” är myc­ket omstridd, och när det gäll­de sam­bu­ru lär­de jag mig att man inte kan över­sät­ta rakt av.

Man hade över­satt den­na fras boks­tav­ligt på sam­bu­ru, det var lika öve­rallt. Det är bara det att ordet ”i” på sam­bu­ru också kan bety­da bl. a. ”från”, ”till”, ”ur”, ”av”, ”efter”, ”vid”, ”på” och ”genom”. Där­med är ris­ken stor att en boks­tav­lig över­sätt­ning får en helt annan bety­del­se än det som avsågs.

När det i Ef 1:4 står att Gud ”har utvalt oss i honom [Kris­tus] före värl­dens ska­pel­se” förs­tod geme­ne man det så att vi män­nis­kor tidi­ga­re till­hört Kris­tus, och att Gud sedan utvalt oss FRÅN Kris­tus, dvs. vi har utvalts på sam­ma sätt som en her­de väl­jer ut får och get­ter och tar bort dem FRÅN hjor­den. Efter ordet ”utväl­ja” bety­der det lil­la ordet aldrig ”i”, utan all­tid ”från”.

Vi mås­te helt enkelt göra en oms­kriv­ning utan att använ­da oss av tve­ty­di­ga ord. Och då mås­te vi förstås förstå vad tex­ten menar. I mån­ga andra sam­man­hang i Bibeln bety­der ”i Kris­tus” att man till­hör Kris­tus genom en intim före­ning, som gre­nar­na hör ihop med vins­toc­ken (Joh 15:4). Därför över­väg­de vi en över­sätt­ning av Ef 1:4 som skul­le spegla Joh 15:4 genom att tala om en intim före­ning med Kris­tus, men sen märk­te vi att det inte fun­ge­rar just här. Det skul­le innebä­ra att Gud utväl­jer oss bara om vi redan har en rela­tion till Kris­tus. Men hur kun­de han i så fall kun­na utväl­ja oss före värl­dens ska­pel­se?

I sam­bu­ru NT stan­na­de vi för den­na över­sätt­ning, efter dis­kus­sion med kon­sul­ten: ”Gud utval­de oss innan han bör­ja­de ska­pa värl­den på grund av det som Kris­tus gjor­de”. Det­ta stäm­mer med buds­ka­pet i Efe­sierbre­vet i övrigt (t.ex. Ef 2:5).

Alla över­sät­ta­re står inför lik­nan­de utma­nin­gar och är tvung­na att göra lik­nan­de oms­kriv­nin­gar. Speciellt när det gäl­ler abstrak­ta begrepp är det svårt. Jag behö­ver myc­ket förbön!

Mag­nus Dahl­bac­ka

Bild: En sam­bu­ru­her­de väl­jer ut får och get­ter från sin hjord, men Gud har inte utvalt oss från Kris­tus, utan i Kris­tus — på grund av det som Kris­tus gjor­de!

Teks­ti on jul­kais­tu alun­pe­rin maa­lis­kuus­sa 2019